Readagar – ett växande fenomen för en ökad konsumtion

Kampanj- och readagar är ett allt vanligare fenomen i detaljhandeln. Reorna blir fler och fler till antalet, och som konsument kan det ibland vara svårt att stå emot alla lockande specialerbjudanden.

November och december är de kanske mest kampanj- och köpintensiva månaderna under året. Då äger flertalet av de största och mest uppmärksammade shoppingdagarna rum. I raden av readagar hittar vi bland annat Singles Day, Black Friday och mellandagsrean.

Men vilket syfte fyller egentligen alla dessa shoppingdagar och vilka effekter kan ett ökat utbud av diverse reor ha på vårt konsumtionsbeteende?

Konsumtionshögtiderna blir fler

Historiskt sett har mellandagsrean varit en av de mest uppmärksammade reorna i svensk handel. På senare år har den dock fått en ökad konkurrens av shoppinghögtider som exempelvis Black Friday och Cyber Monday. Att allt fler utländska kampanjdagar importeras och får en mer betydande roll även i Sverige är, i mångt om mycket, ett resultat av en Internethandel på stark frammarsch. I en värld där prisjämförelser endast är några få klick bort sprider sig shoppingtrender snabbt över landsgränserna.

Trots en bred flora av kreativa och fyndiga benämningar har alla shoppinghögtider det gemensamma målet att öka konsumtionen. Dagarna, som av vissa aktörer förlängs över helger eller hela veckor, har som enda syfte att uppmärksamma konsumtion. Det handlar helt enkelt om ett försök att påverka hur stor del av den disponibla inkomsten som hushåll och enskilda personer lägger på att köpa nya varor och produkter. Budskapet är tydligt – vi ska konsumera mera. Ett budskap som i vissa avseenden också driver på en mindre sund konsumtionshets.

Vad kan man göra för att stå emot konsumtionshetsen?

Naturligtvis är det klokt att göra sina planerade inköp när priserna är nedsatta. Det i sig är snarare att betrakta som ett både smart och effektivt sätt att minska kostnaderna för inköp som redan är planerade. Däremot bör man försöka undvika att, bara för extraprisets skull, köpa varor eller produkter som det egentligen inte finns något behov av. Att göra impulsköp baserat på ett nedsatt pris är sällan en särskilt bra idé.

Intensiv och kortvarig lycka

Varför kan det vara så svårt att motstå alla kampanj- och reapriser? En förklaring går att finna i hur vår hjärna är konstruerad och hur den fungerar. Konsumtion tenderar nämligen att trigga vårt belöningssystem. I det här fallet innebär det att det, i vår hjärna, skapas ett slags lyckorus när vi gör ett riktigt bra köp (en ”superdeal”). Denna mekanism gör oss därför särskilt känsliga och mottagliga för de impulsköp som konsumtionshögtider ofta uppmuntrar till.

När det gäller shopping är dock lyckokänslan i regel mycket kortvarig. Paradoxalt nog finns det också en risk att vi faktiskt blir mindre lyckliga av att äga många saker. Logiken i det påståendet handlar om att ju fler saker vi äger desto fler saker har vi att förlora.

I förhållande till den konsumtionshets som många aktörer idag bidrar till kan det därför vara av värde att reflektera kring hållbarhet och hur ett hållbarhetsperspektiv kan appliceras i konsumtionssammanhang. Att handla hållbart är också någonting som på senare tid diskuterats allt flitigare. Men vad innebär det egentligen att handla hållbart?

FN definierar hållbar konsumtion på följande sätt:
”Att köpa det vi behöver för att tillgodose våra behov, utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillgodose sina.”

Tänk långsiktigt och annorlunda

Många gånger är det fullt möjligt att uppnå samma ”lyckorus” och känsla av välbefinnande på andra sätt än genom det prismässigt bästa köpet. Du kan också välja att ställa om dina konsumtionsvanor och anamma ett mer hållbart förhållningssätt till de inköp du tänker göra.

Skapa ett mer långsiktigt och sundare välbehag genom att exempelvis

• träna
• umgås med familj och vänner
• spendera tid i naturen
• rensa hemma
• fynda begagnat
• skänka/ge bort kläder du inte använder
• köpa secondhandkläder
• välja tjänster framför saker.

I slutändan är vi alla olika, men att konsumera mer än nödvändigt ger dig sällan något annat än en tillfällig lyckokänsla. Därför är det alltid bra att tänka efter före. Med aktiva och genomtänka val kan du uppnå en känsla av välbehag som, till skillnad från det tillfälliga ”lyckoruset”, har en både långvarig och stark effekt.