Hjälpsektion

CHAT CLOSED

Har du en fråga?

Vanliga frågor & svar

När du ska betala på ditt blancolån gör du, varje månad, en kontoöverföring till ditt servicekonto i Lån & Spar Bank. Ett tips är att skapa en stående överföring från din ordinarie bank till ditt servicekonto.

Läs mer

Vi betalar vanligen ut ditt blancolån inom 24 timmar (bankdagar) efter att du har skrivit under dina digitala lånehandlingar med ditt BankID. Pengarna betalas ut till servicekontot i Lån & Spar Bank.

I vår internetbank kan du enkelt överföra pengar till önskat konto i annan bank. Tänk på att du måste ha uppgifter om både clearingnummer och kontonummer till mottagaren.

Läs mer
Visa fler vanliga frågor och svar
Man betalar sitt onlineköp

5 tips: Så undviker du onödiga impulsköp

ekonomiskolan

Vi har alla varit där: du öppnar mobilen för att “bara kolla lite” och plötsligt har du beställt ett par skor du inte visste att du behövde. Eller står i mataffären för att köpa mjölk och går hem med fyra extra varor. Impulsköp är ett vanligt beteende som många känner igen sig i, men få förstår varför det händer. Svaret ligger i hjärnans belöningssystem, våra känslor och hur företag medvetet triggar våra köpbeteenden.

I den här artikeln tittar vi närmare på psykologin bakom impulsköp, hur dopaminshopping påverkar oss och hur du kan ta kontroll över dina ekonomiska val.

I dagens digitala värld går allt snabbare och snabbare. Vi scrollar, klickar och handlar på bara några sekunder. Med sociala medier, riktad reklam och ständiga kampanjer blir vi dagligen matade med erbjudanden som är designade för att trigga våra känslor snarare än vårt förnuft. Det gör att impulsköp är ett fenomen som bara blir vanligare, enligt flera studier. 

Innehåll

Varför gör vi impulsköp?

Dopamin och shopping

Stress, känslor och impulsköp

När impulsköp blir dyra: för dig, ekonomin och planeten

Så kan du undvika impulsköp

Varför gör vi impulsköp?

Ett av de starkaste skälen till att vi gör impulsköp är att hjärnan älskar snabba belöningar. När vi står inför ett val mellan något som ger omedelbar tillfredsställelse och något som gynnar oss på lång sikt vinner ofta det som känns bra och kul just nu.

Det här har att göra med hjärnans belöningssystem, som är programmerat att prioritera kortsiktiga vinster framför långsiktiga mål. Det är troligen ett arv från evolutionen: våra förfäder behövde belönas snabbt för att överleva, inte planera för en pension som låg 40 år bort.

Dopamin och shopping

Du har säkert någon känt den där “shoppningkicken”, alltså känslan av glädje när du köper något nytt. Det är dopamin som ligger bakom. Dopamin är en signalsubstans i hjärnan som styr vår motivation och känsla av belöning.

När du ser något du vill ha i en butik frisätts dopamin. Bara förväntan på att köpa något får hjärnan att reagera som om du redan äger det. Företag vet det här och använder dopamin som strategi. Det kan handla om nedräknande timers i en e-handel, “bara idag”-erbjudanden och lockande prissänkningar. Dessa metoder är designade för att du ska agera snabbt, innan du hinner tänka efter.

Person handlar i matbutik

Stress, känslor och impulsköp 

Vi människor vill gärna tro att vi handlar rationellt, men sanningen är att våra känslor ofta styr mer än vi inser. När vi är stressade, trötta eller oroliga ökar sannolikheten för impulsköp. En ny tröja, en godispåse eller en dyr gadget kan ge en kort känsla av kontroll eller tröst. 

Forskning visar också att även positiva känslor kan trigga impulsköp. Är du glad, uppspelt eller känner att du vill “fira” något, ökar risken att spendera mer än du tänkt. Det handlar alltså inte bara om att vi handlar för att må bättre utan om att vi handlar också när vi redan mår bra.

När impulsköp blir dyra: för dig, ekonomin och planeten 

Att göra impulsköp kan kännas härligt i stunden, då dopaminpåslaget gör att vi får en snabb känsla av belöning. Ofta kommer dock en annan känsla krypande efteråt, på engelska kallad “buyer’s remorse” (köparens ånger). Det händer när vi inser att vi egentligen inte behövde det vi köpt eller när vi ser hur summan på kontot krymper.

Förutom att impulsköp kan skapa onödiga hål i privatekonomin påverkar de också vår långsiktiga ekonomiska trygghet, om pengarna som hade kunnat gå till sparande eller viktiga investeringar istället slösas bort. 

Dessutom finns en hållbarhetsaspekt att ta hänsyn till. Överkonsumtion bidrar till ökade utsläpp och resursförbrukning. Att bli mer medveten om dina köpmönster kan därför både stärka din ekonomi och göra skillnad för klimatet.

Så kan du undvika impulsköp

Impulsköp är inte alltid dåliga. Att unna sig något litet ibland kan ge glädje. Men problemet uppstår när de leder till ånger eller skadar ekonomin på sikt. Här är några konkreta tips för att undvika att dopamin styr din shopping:

  1. Sätt en väntetid. Inför en “24-timmarsregel” innan du köper något som inte står på din lista. Ofta försvinner köpsuget.
  2. Handla efter en lista. I mataffären, på nätet och under reor. En lista minskar risken för impulsköp.
  3. Identifiera dina triggers. Är det stress, reklam, sociala medier eller tristess som driver dina köp? Att förstå varför du handlar gör det lättare att bryta mönstret.
  4. Stäng av notiser och mejl. Företag skickar påminnelser och erbjudanden för att locka dig till köp. Minimera exponeringen.
  5. Fokusera på dina mål. Påminn dig själv om vad du sparar till. En tydlig bild av framtiden gör det lättare att stå emot kortsiktiga frestelser.

Dela artikel:

facebookTwitterLinkedIn